HÖSTSTÄDAR BLOGGEN..

Kände att jag min lilla blogg behövde en liten höstkick..

Vad tycks?

Marvelous Monday.. och första dagen i skolbänken är avklarad och guess what? Jag hatar redan mitt schema, jag känner mig redan sönderstressad och jag har redan lyckats försova mig. Jippie! Det är inte lätt att vara Jag. Men en sak är jag överlycklig över: Jag blev beviljad alla kurser jag ville läsa och kommer därför inte kunna flytta förrän till sommaren, är inte lika lycklig över att bli kvar här längre än tänkt, men det är det helt klart värt. Jag får ju faktiskt skylla mig själv när jag inte tänkte längre än näsan räcker när jag skulle börja gymnasiet. Nobody's perfect, but I'm pretty fucking close..

Sweet Sunday, har inte gjort någonting annat än ligga i sängen och gå upp och äta lite då och då ungefär hela dagen, vilken tjockis jag är va? Jäkla mage, men det är Söndag och då får man faktsitk vara en latmask. Men vad i h**vete, ska orka ta mig en dusch här om en strax, ska bli skönt och nu inser jag själv hur meningslöst inlägg det här är så jag slutar skriva NU! Puss..

"Oneminuteman.." - Ja bloggen, jag kanske möjligtvis har gått alldeles för långt! Jag har blivit elak rakt igenom, känner så mycket hat och säger många elaka saker. Men det känns så skönt, att slippa vara "den gulliga", "den snälla" eller "hon som alltid gör som andra säger". Jag har alltid haft lätt att stå för vad jag tycker och tänker, men aldrig som nu tror jag, nu försöker jag aldrig vara någon till lags utan säger på en gång vad jag känner, utan att ens ge någon chans att trycka ner mig och visst kan det gå för långt ibland, men de idioterna får bara vad de förtjänar. Mean is king, KATSCHING!

Grr it's hot in here.. Det är inte alltid positivt att vara lika het som mig, just nu är det mest negativt när mitt lilla norrlänska flickrum helt plötligt förvandlats till en stor, inredd bastu. Dessutom har den här dagen nästintill bara varit deppig, har nämligen sagt "Hejdå" till vår alldeles egna Stina, många tårar föll vill jag lova. Och ska jag berätta en sak för er? Jag har en rätt bra pojkvän väldigt många mil ifrån mig, närmare bestämt 160 (!) långa mil, näst efter mig själv och mina slynor så är han nog den som jag hatar minst. Det krävs en del för att få det att fungera och jag kämpar faktiskt, till saken hör att jag i vanliga fall inte är något direkt flickvänsmaterial då jag kan vara rätt självisk ibland, men nu försöker jag verkligen med gulliga sms och godnattsamtal och vad får man för det? - DISSEN. Skickade nämligen nyss ett sött sms där det stod någonting om att jag gissar att han sover, men att jag saknar honom osv osv och vad får jag tillbak? - Jo "Ne, jag är på krogen.." Inte ens "Puss", kanske är jag bara gnällig, men HALLÅ?! jag brukar faktiskt inte vara såhär gullig och snäll, tänk på det!

Abstinensbesvär.. Är helt sjukligt sugen på en ny gadd, att smycka min kropp med konst har blivit min nya last. Måste helt enkelt ringa Eva och höra när hon har tid att sätta nålen i mig igen, för nu börjar det vara längesen. Har dessutom hittat en som skulle passa perfekt, åh jag längtar redan.

Ska snart hoppa i kläderna och möta upp Bella, för sen ska vi och vinka av vår alldeles egna Stina vid flyget, många tårar kommer falla. Puss!

M0g1! Ojoj, vad är det för fel på exflickvänner, eller förresten ex i överhuvudtaget. Fel att bara släppa taget, eller åtminstone inte bete sig som ett psykfall. Alla borde helt enkelt vara lika perfekta som mig och mina slynor, fast världen hade varit så tråkig då, för vi hade inte varit lika outstandig. Äh, det var allt för mig, nu ska jag lägga mig naken i min varma sköna säng och drömma våta drömmar, göre ni med vettja! Sleep is king, KATSCHING!

Skogsmulle.nu.. Känner mig sjukligt snygg (som vanligt) i mina skogskläder och mitt rökdoftande hår, 3 dagen med grillning och jag har nog aldrig varit snyggare. Jag menar, vem älskar inte mjukisbyxor, hoodie, bandana, dunväst och sneakers, senaste modet har jag hört, men det är la klart, så länge det sitter på mig spelar det ingen roll om det är en sopsäck för allt klär en skönhet. Jag tror att jag ska skippa duschen, dra på mig mina arbetsbrallor och påbörja mitt nya projekt istället, tummen upp! Ni vet vart ni hittar mig.. PÖSS!

Top secret missions, har jag sysslat med hela dagen. Allt från små överraskningar till större projekt och eftersom jag bara älskar mig själv och mina slynor så ska jag fortsätta på samma spår, ger mig ut på hemligt uppdrag med flickorna (ledtråd: det är mörkt, mysigt, varm och gott..) Nyfikna?! Vi befinner oss i ett avlägset hörn av Gällivares gator, om ni hittar oss är vi inte hemliga längre, det är en utmaning, är ni på?!?

Det finns en speciell plats i helvetet för modebloggare! Jag är redan vaken... igen, det måste vara så att jag hela nätterna längtar hejdlöst efter att få vakna och ägna all tid åt mig själv, för jag älskar verkligen allt med mig själv. Vet ni vad jag drömde inatt? Jag drömde att jag hade kvar mitt låånga blonda hår.. det var en mardröm! För jag såg ut som en av alla dessa idioter som förpestar bloggsfären, tänker inte göra reklam för de, det klarar de sig gott utan, så lämnar de onämnda. Men kan säga att det var en sjukt skön känsla att vakna och inse att det bara var en dröm. Godmorgon till mina små och till er andra: BURN IN HELL!!

Duktig bloggerska har jag blivit, 3 gånger har jag uppdaterat idag, high five på den! Nu startar jag ett nytt bloggliv, inspirationen flödar i takt med att besöksstatistiken stiger, ni måste älska att hata mig. Och jag njuter, för det enda jag bryr mig om är min egen lycka, Life is a bitch - and so am I! Nu, eftersom jag bara bryr mig om mig själv och ingen annan, ska jag krypa ner under mitt varma sköna täcke och fortsätta mitt rockstarliv i drömmarnas värld. Sov gott mina små slampor, och jag hoppas ni andra brinner i helvetet! NightEY!

Nu är det grillnings med pigo som gäller fullt ut, med toppsällskap, mysig musik och gott grillat så njuter jag av en sjuk kväll runt lägerelden, det här är livet när det är som bäst. Saknar dock ett visst godnattsamtal, men det kan jag ta när jag har mina favoriter med mig. Ses sen inatt när jag kommer hem, bloggen. Puss!

Vilodag - Jo tjena! Hade stora planer på att parkera i soffan framför "Män som hatar kvinnor", äta någonting gott och bara mysa idag, men den planen stupade ganska rejält när jag kände spring i benen och när jag dessutom pratade med M. som hade roulat hela vägen upp till Malmberget och precis var påväg tillbak till Gällivare så kunde jag inte låta bli att hoppa i springbrallorna och haka på. Ingen vila här inte, för nu är det nya planer på gång, nämligen grillnings med pigo, jag gillat! Så vi får höras sen bloggen, Puss!

Godmorgon världen, jag har varit vaken redan för längesen, alldeles av mig själv. Dock har jag legat här och zappat runt i bloggsfären hur länge som helst och känt hat till alla dessa blåsta videobloggerskor, så nu blev det stressigt att hinna göra sig klar vilket som. Funderar faktiskt på att lägga ner bloggen, då hela bloggvärlden har spårat ur en aning, med alla dessa små blonda stockholmschicka flickor som går på fina krogar och bloggar om dagens outfit som om det vore ett U-landsproblem. Nej, en sak är säker, jag vill inte vara som de, inte ens bli förknippad med dem. Så tji fick ni, jag är ingen modebloggerska med söta kommentarer i min videoblogg, faktum är att jag faktiskt inte har nägon videoblogg ens. Jag är bara en enkel norrlänsk tös som har drömmar större än världen själv, svårare än så är det inte.

Nu ska jag slänga på mig nå trasor och kila iväg, Puss!

Vilodag, det är ju trots allt söndag och jag kände att jag verkligen behövde sova ut, så klev upp kl 11, åt frukost och gick och la mig igen, klev upp igen vid 3 och åt middag och somnade om och nu har jag precis vaknat och duschat, både jag och magen mår förvånansvärt bra just nu. Ska slänga på mig någonting classy och åka upp på KU:n en sväng, känns skönt att komma ut en stund och tänka på annat än att det är 2 hela långa månader till kärleken nu. Det går fort om man har roligt, så vi ses sen bloggen! PUSS!

Morning Sunshines.. eller morgon var det la för längesen, då jag har blivit sjukligt morgonpigg av mitt arbete. Nåväl, jag vaknade oväntat välmående imorse faktiskt, med tanke på den något blöta gårdagen förväntade jag mig åtmistone en släng av huvudvärk, men inte ens det fick jag, vilket iochförsig är sjukt skönt då jag redan hunnit vara uppe några timmar, ätit en stadig frukost och varit och handlat, för i eftermiddag ska jag bjuda HELA familjen (dvs ink. de som inte är "infödda" spetsare) på middag. Fast först tänkte jag ta en långpromenad och kompensera för gårdagens kaloriintag, i flytande form och för kvällens ev. fortsatta intag. SKÅL!

Party like it's no tomorrow, har just pallrat mig hem efter en heldag med världens bästa tjejgäng, det kan man kalla ren och skär kärlek! Har haft avskedsfest för vår alldeles egna Stina och fast kvällen har varit bra, så känns det ändå väldigt tråkigt att hon ska lämna oss. Ska iallafall krypa under täcket och hålla tummarna för fina drömmar, för det är någonting som saknas bredvis mig, varje kväll när jag ska somna. Gaah, kan inte dessa veckor bara rusa iväg nu! Om jag sover nu är jag iallafall en dag närmare kärleken när jag vaknar, tummen upp! Sov nu gott alla där ute i nattvimlet, och dröm för i helvete inga mardrömmar, den delen står jag för, Godnatt!

Imorgon är en bättre dag, för nu är jag på bristningsgränsen... igen! vet inte vad som tagit åt mig, jag som annars har sånt tålamod och nästan aldrig tappar humöret gör det titt som tätt nu, inte bra för mig eller någon i min omgivning, så jag får la bjuda på en sjukt gammal, men rätt söt bild från ett gammalt sommarkneg som kompensation för mitt dåliga humör. Jag tror att det är allt detta arbete som gör mig helt jävla knäpp, men imorgon gott folk, imorgon är det sista arbetsdagen, sen är det heeeelg! Tummen upp och Godnatt f00kers!

Tjockisdag är precis vad det har varit idag. Började nämligen dagen (anm. min dag börjar när jobbet slutar) med att åka till min kära "mosterkusin" och fika, massa gofika hade hon, tog därefter med mig min syster till Mormor&Morfar och jag menar, vem kan undvika att bli fullproppad med fika där? - Ne ingen, man kommer inte därifrån förrän man åtminstone ätit någonting, så jag offrade mig för en bit äppelkaka trots att jag var sjukt mätt redan, kvällen avslutade jag därefter över en kopp te med en god vän och jag har inte tränat alls idag heller, men det har jag faktiskt en väldigt rimlig orsak till; jag har nämligen sjukt ont i ryggen, vilket leder till att jag snebelastar resten av kroppen och får på så sätt ont i höfter och fotleder också, jag är iallafall inte sängliggandes. Kände därför att jag behövde en till vilodag, men jag har inte ångest över det, för ibland får man unna sig tjockisdagar och jag tar igen det sen, det kan ni hoppa opp och sätta er på! Katchiiing, nu är det Godnatt, löptur och jobb väntar om några få timmar! Dröm sockersöta drömmar och glöm inte gaddarna, gott folk!

Mitt liv - Min framtid! Har suttit mesta delen av kvällen och kollat runt på olika alternativ för att plugga vidare, det är en djugel av kurser, program, nybörjare, fortsättning, hel- och deltid och det förvirrar mig. Jag har velat fram och tillbak väldigt mycket i rätt många år och nu är jag tro det eller ej, tillbak på ett av min första alternativ, ett alternativ som alltid legat och gnagt i bakhuvudet på något kontigt vis, ända sedan början av högstadiet och det kanske är det som är menat då, nu när jag har tänkt på det så länge. Kommer säkert hinna vela många gånger till, men som det ser ut just nu är jag rätt säker, den enda frågan som återstår nu är: Sthlm eller Örebro? Vad tycker ni?

Imorgon är en bättre dag.. eller igår var en bättre dag förresten, för den här dagen stupade verkligen redan imorse, försov mig och var inte alls lika pigg och glad på jobbet som jag brukar vara. Berodde säkert på att jag skippade löpturen imorse, det har som blivit min lilla "egentid" när jag kan piggna till och ha mitt jobbiga morgonhumör för mig själv och sen gå med ett leende på läpparna till jobbet. Sen åkte vi på världens skitjobb, lämnade bilen till T., men gissa vem som hade kvar bilnycklarna i fickan? - Jo, jag. Så till eftermiddagsrasten blev det en tung promenad till fikarummet, "Dude, where's my car?"! Ut och slita igen och mitt i allt när vi står där, utan bil och på lagomt dåligt humör redan så kommer det världens skur, har nog aldrig varit så blöt och kall i hela mitt liv. Usch! Sen när jag redan hade smitit från jobbet en halvtimme tidigare för att åka till sjukgymnasten (som förövrigt hade varit höjdpunkten på dagen då jag verkligen behöver någonting mot min sjukt värkande rygg idag) då ringer idioterna från Vårdcentralen och berättar att han är sjuk, så jag åkte hem och försökte torka mig lite istället. Och nu har jag ängnat större delen av eftermiddagen/kvällen till att kolla runt på olika högskoleutbildningar och jag blir bara mer och mer förvirrad, det gör mig helt allvarligt tokig, funderar på att göra en helomvändning och läsa till teckenspråkstolk, men vart tror ni jag hamnar då? - Jo i Örebro eller Stockholm, gaaah! Frågan är om man ska flytta efter utbildning eller välja utbildning efter vart man vill bo?

Har iallafall haft en liten ljuspunkt idag, har nämligen suttit och kollat biljetter till mitt älskade Göteborg och nu känns det inte allt för jättelångt bort iallafall och när jag äntligen bokar sen kommer tiden gå fort, det vet jag. För nu längtar jag ner till mina älskade!

Usch nu har jag skrivit ett sånt där otroligt tråkigt inlägg om min dag, så cred till er som orkat läsa hit. Kan bjuda er på en liten bild från en BRA arbetsdag som belöning.

Vilodag imorgon.. Eftersom jag ska till sjukgymnasten imorgon tänkte jag faktiskt ta en liten break i vardagsrutinerna och både gå tidigare från jobbet och skippa träningen hela dagen, då det kan vara en bra idé att inte vara helt slut när jag kommer dit, vill ju visa förbättringar trots allt. Idag har däremot varit en riktigt bra dag, 2 träningspass har jag hunnit med. Nu på kvällen tog jag en promenad med J. till Gällivare och där sprang jag runt en stund innan jag mötte upp en annan liten pärla för en fortsatt härlig promenad och vet ni vad som egentligen gjorde hela min dag? -Jo, när jag kom från mitt morgonpass hade jag fått ett litet meddelade av världens bästa Adam, oj som jag har väntat på det! Då han är i Thailand (jag är inte det minsta avis..) så hörs vi inte alls lika ofta som vi vill. Det var bara en liten mening, men det satte ändå ett leende på mina läppar som håller i sig än.

Nu har jag precis kommit hem, har fått prata av mig en massa ikväll och det är alltid skönt. Så nu ska jag försöka sova lite så jag orkar med alla dessa timmar på jobbet imorgon! Godnatt!

Emma Sofie Schönfeldt.

Det är längesen jag träffade den tösen nu och hon slog sig rakt in i hjärtat på en gång.

Det tog inte alls länge innan hon blev min bättre hälft, hon har fått mig att orka igenom många tunga partier, delar alltid många skratt med mig och det är helt sjukt vad många ungdomsrådsgrejer som vi gjort tillsammans. Senaste tiden har vi träffats väldigt lite, men när vi väl träffas känns det som att vi aldrig varit ifrån varandra. Hon är speciell helt enkelt.

Och på Tisdag går hennes flyttlass, många mil härifrån och jag kommer sakna henne, varken jag eller ungdområdet kommer bli detsamma utan henne.

Har precis sagt "Hejdå" och jag kan erkänna att vägen hem var svår att se pågrund av tårarna.

Men vi ses snart igen! Ta det lugnt därborta nu pigan och gör ingenting jag inte hade gjort.

Jag älskar dig<3

Idag är det vilodag.. Jag mötte en gammal god vän när jag var påväg ut i löpspåren tidigare idag, vi stannade och pratade och hon sa "men det är ju Söndag idag, Söndag är vilodag, ta en promenad istället.." och jag tänkte "promenad it is" och ställde in tempot på "Söndagspromenad" (alternativ: något raskare) och avståndet på "så-långt-jag-orkar" och började gå och drygt 1,5 mil (!) senare är jag nu som en ny människa, det är så skönt. Kanske man skulle ta långa promenader oftare, man får verkligen rensa tankarna, det tycker jag om.

Nu ska jag slänga mig i duschen och sen träffa världens bästa Sofie, för hon flyttar väldigt snart. Det kommer nog bli många tårar ikväll, så måste nog ladda mentalt, see u later bloggen!

Deeptalk once again.. Usch bloggen, jag är inte den som vill dra in allt för mycket av mitt privatliv in i min bloggvärld, men nu har jag inte mycket av min annars sjukt långa stubin kvar, och tro mig, ni vill inte att det ska brista. För jag kan göra livet till ett helvete för alla när jag lägger den sidan till, så nu får det förfan vara nog! Jag vet allvarligt inte vad man ska göra, känner mig så sjukt frustrerad över att det inte går att få stopp på allt detta snack i den här stan. Så nu skriver jag av mig lite, för att samla nya krafter och motstådskraft. Det är nämligen så att folk i den här stan har alldeles för lite att göra för att kunna sköta sina egna liv. Visst är det la kul med skvaller ibland, skvallrar gör vi alla när vi sitter där med tjejkompisarna en onsdagkväll och dricker te, men för i helvete DRA EN GRÄNS, gott folk. För att skvallra om killarnas sista erövringar och vem som ligger med vem, att spekulera, det är la helt okej. Men när skitsnacket börjar bli personligt, när folk snackar om andra som om de visste vad som pågick i alla andras huvuden, när det inte längre är skvaller utan bara ren jävulskap, då har det gått för långt! När skvallret och skitsnacket blir till rena påhopp, då är det inte okej längre. Jag är inte den som brukar bry mig om vad andra tycker om mig, men när folk börjar snacka om mina svagheter som om det var någonting jag är stolt över, utan att de har någon som helst grund till det, då blir jag less och när folk går på mina vänner, då brister jag!

Har nästintill tappat tålamodet totalt idag och det händer inte ofta, så här drar jag en gräns..

GODNATT!

Här kommer mitt "tänka-efter"-inlägg efter många om och men, har dock tappat hälften av tankarna som skulle skrivas ner här, men grundtanken finns kvar, nämligen: Att man alltid finns där och ställer upp för andra innebär inte nödvändigtvis att man är tillräckligt stark för att aldrig själv behöva någon som finns där och ställer upp. Det är nämligen så att jag råkar vara en sådan person som sällan visar att jag har ont, är deppig eller mår dåligt på något sätt, vill helt enkelt inte besvära andra med mina problem och om jag mot förmodan visar det någon gång så ber jag oftast om ursäkt ungefär 1000000 gånger efteråt för att jag ens öppnade käften. Men ibland så brister muren även för den som håller fasaden väl, ibland behöver även den "starka" en famn att gråta ut i eller någon som bara lyssnar för en sekund eller 2 och just i de stunderna så finns oftast ingen där, ingen som lyssnar eller bryr sig. Varför? - Jo för att alla tar en för givet, alla tar för givet att man själv klarar sig igenom alla kriser. Men tänk på en sak nästa gång ni träffar en person som verkar vara stark, ställ bara en enkel fråga någon gång ibland, för ett enkelt "Hur mår du?" kan rädda en hel dag.

Nu skriver jag "Alla" som om ingen någonsin ställer upp, men det är inte så jag menar, den som tar åt sig av det här inlägget kanske borde ta sig en funderare och till er andra: fortsätt vara guldkanten på vardagen för många, det betyder mycket att någon bryr dig ibland.

Kom just hem från en skön tur ute i löpspåren, känns great att äntligen vara igång med träningen "på allvar" igen, såhär efter alla semesterkilon. Så nu lämnar jag ett löfte här, så kan jag inte bryta det: Från och med nu är det minst ett "träningspass" (löpning, promenad, gym eller någonting annat fysiskt ansträngande utanför jobbet..) som gäller varje dag, och förhoppningsvis får jag ihop 2 tillochmed, ett före jobbet och ett efter jobbet, önska mig lycka till!

Har tänkt skriva ett litet "tänk-efter"-inlägg i flera dagar nu, men jobbet tar död på mig så om jag har ork så får det bli morgondagens projekt, för nu har jag ungefär 9 minuter på mig att somna!

GODNATT!

Ge mig närhet!

Jösses vilken helg det har varit, jag och flickorna har röjt dansgolven ända sen i onsdags och det har varit sjukt roligt, mestadels. Förutom oinbjudna gäster på förfesten och irriterande korpaktiga småidioter, jag gillar det inte! Fredag spenderade vi först hos Linus på "hemmafest" för att sedan bege sig till krogen, märkvärdigare än så var det inte. Lördagen var dessto roligare, började med jordgubbar och vin (dock inte för mig) hos världens bästa Nina, med världens bästa sällskap, drog sedan vidare på någon slags "förfest" för att sedan entra krogen med klass, i vanlig ordning, är dock fortfarande lite besviken på att de inte har gästlistor på krogen på det här stället, det är helt sjukt att betala 120 spänn efter att ha köat i 40 minuter. Avslutade kvällen med pizza på Manuella och sov 2 timmar för att sedan köra 24 mil för att hämta ett rackarns släp i Kiruna, vänta lite, det slutar inte där! Vi lyckades få soppaknas ca 2 mil utanför Gällivare också, så där satt jag, med en bil full med fulla, alternativt sjukt bakfulla människor, i 25 graders värme och kunde inte köra en meter till, som Fredriks mor sa: "Det kallar jag bra planering.."

Cred till alla som orkat läsa hit, så ni får en "DAGENS" som belöning..
Klädsel: Somrig klänning.
Frisyr: halvlockigt naturligt.
Vill ha: Lediga dagar..
Drog: Skratt.
Saknad: Adam!
Sjuka: Räcknas sällskapssjuk ?
Köp: Juice..
Godis: Fruktmentos.
Attityd: Divig.
Tanke när du såg dig själv i spegeln första gången i morse: Det är inte sant?!?

Har haft en sjukt bra helg med mina flickor, me like it! det har verkligen varit toppen, nu är klockan jättemycket och om ca 3 timmar ska jag upp och köra bil, 24 mil, ibland är jag lite för snäll!

GODNATT!

Party like a rockstar..

En toppenkväll avklarad, det behövde jag och nu har jag ett leende på läpparna igen
och imorgon fortsätter vi, jag och mina flickor!

Första arbetsveckan - check! Så nu blir det en sjuhelvetes helg med tjejorna, keep my fingers krossed iallfall, för det behöver jag nu. Just idag är nämligen en såndär bråkig dag, är la ingenting att hurra för iallafall och jag tror att jag kanske möjligtvis har förlorat någon som betyder väldigt mycket för mig nu, nämligen min alldeles egna E. Vi har alltid haft varandra på något konstigt vis, trots att det ibland gått månader mellan gångerna vi sågs så visste jag alltid vart jag hade honom, han har alltid varit en sån person som jag kan krypa upp hos när någonting är jobbigt och en sån person som jag delat skratt med som med ingen annan, någon alldeles särskild med andra ord. Men senaste tiden har varit turbulent, det gick fel någonstans, kanske blev det FÖR mycket känslor inblandade och bråk avlöste bråk och vi har aldrig riktigt kommit tillbak till varandra, vi är lika envisa båda 2 och ganska duktiga på att säga saker vi kanske inte alltid menar, så det kanske inte hade slutat såhär vilket som, men nu är det ett avlutat kapitel, kommer sakna honom, men det är bäst såhär!

Hard work work.. usch bloggen, det här med arbete är nog inte min grej ändå, jag är helt slutkörd. Har varit så sjukt skönt med semester och jag hade la inte klagat direkt om jag hade fått glassa omkring några veckor till. Men tyvärr så ser inte verkligheten ut så. Skönt att jag har ett rätt bra jobb och bra arbetskollegor iallafall, annars hade risken för självdestruktivitet varit överhängande bara av den enkla anledningen att jag är så trött jämt.. Men det är lugnt, jag ska inte gnälla och jag är absolut inte avundsjuk på Mr.X (eller från och med nu: Adam) och hans vän som är på solsemester i Thailand, jag menar: Vad är det jämfört med tradiga jobbdagar i norrland? - om inte alldeles alldeles underbart..

"Vi kan kalla honom Mr.X" Har funderat länge på hur, när och var jag ska tillkännage min Mr.X. Måste man vara sådär flaschig som BlondinBella var när hon tillkännagav sin Nils eller kan man helt enkelt bara säga "han heter... och så enkelt är det."? och måste man vänta så länge, man vill ju att hela världen ska veta när man känner stark för någon, eller? Min vänner vet la ungefär allt redan, jag kan inte låtsas någonting för de ser rakt igenom mig, men alla andra då? när ska de få veta och vill jag egentligen att folk ska veta? Tänk om det inte fungerar, kanske bäst att jag väntar med det och tills vidare kan vi kalla honom Mr.X så kan jag sakna honom i hemlighet.

Och imorgon är det tillbak till verkligheten som gäller, slut på semester och roliga äventyr. Borde la egentligen ha sovit för längesen, men jag tycker helt enkelt inte om att sova ensam, har vant mig vid att ha någon alldeles särskild vid min sida.. Godnatt!

På resande fot..

Just nu sitter jag på arlanda, känner mig rätt risig och då är ändå mer än halva resan kvar, ska dock boarda om ca 5 min, sen är det bara en timme på flyget innan jag landar i Norrland. Resan från Göteborg och hit var ett rent *piiip*, då jag redan är förkyld så gör det sjukt ont överallt i start och landning. Hade inte klagat över att ligga i en varm säng med gosigt sällskap istället, i väntan på kvällens bus med mina goa brudar. Men jag får la se det positiva i det hela, snart är jag återförenad med mina älskade flickor, men jag saknar redan Mr.X :)