Gott nytt år, fuckers! Ett helt år har gått, igen. Vart fan tog det vägen? Tiden går som så fort när man har roligt. För roligt har jag minst sagt haft, året började ju helt underbart med ett riktigt grymt gäng och en helt ny kärlek. Sen kom våren med mysiga vårvarma kvällar och sommaren var nog den bästa på länge, så många äventyr och så många härliga människor, det saknar jag. Och hösten, 18 år, körkort hel köret och nu är det vinter igen och varje dag fylls av skratt, det kan nog inte bli bättre! Det har helt enkelt varit ett riktigt bra år, trots motgångar så har det tagit mig framåt och nu är det slut snart. Om inte annat är jag helt slut, så ska sova så jag orkar med morgondagens nyårsfirande. Bjuder på en bild från förra årets firande, sen är det godnatt!

Han har ett sätt att säga: "mhmm"

jag inte trodde fanns.

Och hans kläder följer inga enkla

lagar om obalans.

Han är en sån man skulle vänta länge på

om man fick en chans.

Han har ett sätt att le

som bara jag, som bara jag förstår.

Han har ett sätt att gå förbi ibland

som om man inte fanns.

Det är en tjej som kommer dit och hälsar på ibland

och jag tror att hon är hans.

Om han var min, om det var jag

skulle jag ge, ge mina dagar.

Men han är inte det är klart

någonting man har!

Bättre sent än aldrig bloggen, jag borde ha skrivit någonting i förrgår, eller iallafall igår, men julen är överskattad. Jag skriver det nu, GOD JUL! Nu har jag iallafall fått det bortgjort och ikväll blir det efterlängtat firande för min del, bad bad bad girl! Champangen står på kylning, glassiiiiigt! Ne, ska jag vara helt ärlig så är jag inte alls taggad, blev rätt sent och rätt mycket igår, men det är bara jul/pinglans födelsedag/nyår en gång per år och då får man se till att hålla igång. Ha en trevlig kväll!

Vad patetiskt bloggen? Hela livet kommer inom en snar framtid styras genom Facebook, är det inte löjligt? Och det värsta av allt, jag har hamnat i Facebook-träsket jag också. Tänk att folk seriöst slutat lyssna på vad som sägs och litar mer på status där, shame on You! Men det blir nog lätt så när man bor i livlöst samhälle. Nog är det ett litet ställe alltid när allt man ser kl 12 på kvällen i "centrum" är 2 bilar som kör omkring planlöst. Man blir nästan lite mörkrädd, så deprimerad att man tittar en film med en riktigt läskig brud i huvudrollen (exorsist), en såndär brud man inte gärna vill vakna bredvid, coyote ugly på hög nivå. Ni vet sådär så man heller gnager av sig armen för att ta sig därifrån, än att råka väcka henne.

Och för första gången på länge:

Dagen citat:

"Jag är bara homofob och så tycker jag inte om broccoli.."

- Fredrik, på tal om körsbär eller snarare fobier.

Oj bloggen, så känslosamt det har blivit här, det är inte likt mig! Men jag kan fortsätta i samma anda för jag är rädd, så grymt rädd att du, ne inte du, NI ska förstöra min lycka. Ni är på god väg. Jag vill inte leva ett liv i hemlighet, inte ett liv i ständig rädsla att göra fel. Det förstör mig och jag tänker inte låta er trycka ner mig, tänker inte låta er få mig att lämna det som gör mig glad. Fast jag vet, innerst inne, att ni kanske lyckas och kanske är det bäst så för oss alla. Men jag vill inte!

Snart är det jul, det är rätt överskattat tycker ni inte? En enda jävla lång väntan, sen är tomten borta, Yeeey, dina 15 minuter är slut nu. Och all jävla julmat, vem fan är idioten som kommit på det? Såna borde skjutas. Jag ska börja käka kycklingsallad och oxfilé på julafton istället, mycket godare, och man slipper äta det i 2 veckor efteråt. Man är ju måttligt less på det..

Fast ändå, så är det någonting speciellt med julen, spänningen, förväntningarna som gör att man vaknar mitt i natten och inte vill somna om, som när man var liten, man känner sig som ett litet barn igen. Jag tror det kallas julkänsla?

Emma Sofie Schönfeldt -

Läste just din blogg och tårarna rinner som en flod nu. Jag saknar dig hur mycket som helst pärlan, varje dag. Och förlåt, förlåt för att jag inte haft tid, förlåt för att jag inte tagit mig tid, förlåt för alla gånger jag betett mig illa. Jag älskar dig för den du är och du lyser upp min vardag. Ett liv utan dig? Jag kan inte tänka tanken. Vad som än händer är du alltid speciell för mig och jag vill aldrig förlora dig! <3

Förlåt bloggen, men det är svårt att hinna hålla igång bloggandet och samtidigt leva ett hektiskt liv fullt av nya spännande äventyr varje dag. Bara att äta middag är ett stort projekt just nu, allt känns nytt, men jag ska göra mitt bästa, det lovar jag!

Ibland saknar jag mitt gamla liv, det spontana, att helt plötsligt komma på att kaffe hade varit gott och hälsa på någon bara för en liten pratstund, eller att helt plötsligt få för sig att "jo, vi drar till kiruna, jag är sugen på godis..." klockan 2 på natten. Nu är allt planerat, in i minsta detalj, vilken tid jag ska kliva upp, när jag börjar och sen är dagen igång, skola, mat, möten, lillprinsen, hela tiden tider att passa. Jag trivs, det gör jag verkligen, men är jag verkligen redo att bli vuxen?

Godnatt bloggen! Har varit på julbord med min familj och släkt, rätt trevligt trots bristen på alkohol för min del då jag körde pappsens bil. Drack iallafall en alkoholfri drink, god var den, går det att få en sån på krogen? Nu är jag trött och det ser otroligt skönt och mysigt ut att sova. Det ser ut som att mina pärlor redan smygit iväg till drömmarnas land, så jag ska nog joina de där. Natti!

Grattis, 1-0 till mig!

Gissa vem som har blivit jättesjuk, typ dödssjuk, vad kan det bero på? (hrmp...)

Så nu blir det tyst från mig, igen! förlåt bloggen!