It's time to be a big girl now.. Alla gör vi väl någon gång en nostalgitrip till det tillhåll där alla en gång hade satt sin fot, Lunarstorm. Vissa använder det än, andra har helt raderat sitt namn från denna en gång så populära community, jag är ett mellanting, en sån som aldrig använder mig av Lunarstorm, är heller sällan (Läs: aldrig) inloggad, men ibland, när åldersnojjan kryper fram när jag sitter i min ensamhet, då skriver jag faktiskt in mitt lösenord (ja jag kommer fortfarande ihåg det.) och kollar igenom lite av det som en gång var en del av mitt "fjortisliv". Och vet ni? ibland lämnar jag tillochmed spår efter min existens, som ett litet blogginlägg. Det är inte svårare än att man ibland behöver se tillbak på det som fanns förr, med ett leende på läpparna..För nu har alla återvänt till verkligheten och glida genom livet på en räkmäcka kan jag inte göra längre, inga mysiga brucher på hultan för min del. En kalender är prioritering nummer 1 just nu för att jag ska få mitt liv att gå ihop. Dygnet borde helt enkelt ha minst 10 timmar till. Har iallafall bara 1 år, ett år som går jävligt fort, kvar i skolan nu och tro det eller ej, men jag börjar få lite panik. Det är nu man ska börja leva, vilket jag inte vill. Vill inte skaffa, jobb, radhus, familj, volvo och hund. Vill helt enkelt inte bli vuxen, försöker gång på gång att stanna kvar i nuet och leva det ett tag till. Men nej nej, det går inte för sig. Dags att växa upp lilla My!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar